Wikipediaprojektet: sluttampar och reflektioner (del 4)

 

av Giulia_Forsythe CC-BY-2.0
av Giulia_Forsythe CC-BY-2.0

Nu är wikipediaprojektet i mål,om det alls går att säga så när det handlar om en  lärprocess av det här slaget. Hur har det gått då? Två tredjedelar av eleverna har vid det här laget publicerat nya eller utökade artiklar och också utvärderat projektet. Några känner sig inte riktigt färdiga för publicering än av lite olika skäl, men de kommer de göra vad det lider .

Fler bidrag
Sedan det förra wikipediainlägget har de helt nya artiklarna Beta-alanin  8chan  420 (båtmodell) och Ljusarkitektur publicerats. Från så kallade stubbar har artiklarna Arbetstillstånd  Aaron Swartz  Sjöpungar Grätzelsolcell Subvention och Hosta utökats och en ny artikel blev underrubrik till huvudartikeln Träning, Träning i samband med musik.

Ett par dagar efter att artiklarna flyttat ut i artikelrymden är det roligt för skribenterna att se vad som händer med deras artiklar: Dels kan de se statistiken över antal besökare och dels ser de vad som händer i redigeringsväg. Ofta kommer någon okänd (eller känd) person och putsar till en länk eller språket lite grann i all välvilja.

Ett annat sätt att skriva, och att se på processen
En fråga som jag inte ställde i utvärderingen är hur det upplevs att skriva för en stor publik. Vi har diskuterat det i klassrummet och nog är det några som tycker det är lite pirrigt. En elev har valt att skriva en alternativ uppgift, för att hen tycker att det är jobbigt att skriva i Wikipedia. Flera har sagt att det känns märkligt att släppa ifrån sig något som inte är riktigt färdigt (t ex ett par av de som nu vill fila lite till). Ett viss mått av rampfeber förekommer, men också ett stort mått av stolthet när artikeln blir sökbar. De allra flesta har uttryckt glädje över att kunna bidra till upplagsverket de använder varje dag. Det känns meningsfullt, säger många.

Utvärdering
Eleverna som utvärderat är övervägande positiva till sin kunskapsutveckling. Här kommer några citat. Det jag ville veta var vilket mitt nästa steg ska bli, med tanke på det svåra nationella provet i april, och frågorna löd:

  • Hur bedömer du din kunskap att hantera källor: söka, läsa, sammanfatta samt infoga fotnoter?
  • Hur bedömer du din källkritiska kunskap?
  • Hur bedömer du dina kunskaper i att skriva faktatext?

jag tycker jag fått en mycket bättre förståelse över hur wikipedia fungerar och är upplagt, hur man skapar fotnoter och hyperlänkar till andra sidor och källor. jag har lärt mig hur man grundligt granskar sidor för att se vad informationen kommer ifrån och om den är bra nog att använda (källkritik). att skriva en faktatext är inget nytt för en naturare

Det sista underlättar förstås i ett sådant här projekt, och jag har inte heller behövt fokusera så mycket på språk .

Jag har även lärt mig att fotnotens placering spelar stor roll, är den före punkten hör referensen bara till meningen, är den efter sista punkten så är det en referens till hela stycket.

Jag använde mig av Nacka Gymnasiums biblioteks hemsida för att hitta bra databaser som man kan söka inom. En sak jag brukar göra när jag hittat en sida är att klicka vidare på nyckelord om det finns. Lite som att klicka vidare på de länkade orden på wikipedia.

Vikten av ett bra skolbibliotek kan inte nog understrykas!

Med detta projekt tror jag att jag har förbättrat mig i både källhantering och källkritik och även i att skriva faktatext.

Det känns så  bra att se att eleverna märker att lärande ägt rum!

Att använda fotnot är något som jag lärt mig. /…/ Nu har jag inga som helst problem med att använda det och anser att fotnot är den effektivaste och tydligaste formen av källhänvisning som jag någonsin har arbetat med.

Hittills har vi mest arbetat med referat och källa i texten i svenskan. De flesta som läser vidare i naturämnen kommer använda Oxfordsystemet till den här skribentens glädje, gissar jag.

Något annat kring detta som jag lärt mig är att det inte finns dåliga källor, utan alla källor kan vara bra i ett visst syfte.

Det är en intressant aspekt av källkritik som inte så ofta kommer fram och som tål att tänkas på. En dålig källa kan vara den bästa att få syn på källkritiskt tänkande kring.

Jag har läst många artiklar och sett hur andra skriver sina fakta texter så det har jag lärt mig mycket av

När jag besöker konstmuseer i England sitter blåklädda skolbarn i halvcirkel på golvet framför ett verk, med block och färger. Nyckeln till att kunna skriva olika texttyper är läsning av olika texttyper. Självklart kanske, men här finns mycket att tänka på för oss lärare.

Slutligen vill jag säga att jag gillade denna uppgift och rekommenderar dig att göra liknande uppgifter för kommande årskullar. En sak som kan förbättras är informationen hur man löser tekniska svårigheter när man kört fast i det tekniska

Digital litteracitet – det handlar om oss
Ja, jag kommer definitivt göra om detta i framtiden. Det som var svårast för mig var ju att jag inte kunde så mycket mer om själva wiki-redskapet än eleverna när vi började. Det kommer bli betydligt lättare för mig att ge teknisk support nästa gång, men jag kommer ändå inte vilja göra det på egen hand. Jonatans Wikipediakunskaper gav hela projektet styrfart. Lektionerna när han satt i ett hörn och stöttade har var guld! Det är extra roligt att en elev i ettan är ambassadör och expert. Eleverna i trean hyser stor respekt för hans kunskaper och många är de som har fått snabb och effektiv hjälp.

Skolbibliotekets 
Jag har sagt det förr, men det tål att mantras: skolbibliotekarierna Mia, Elisabets och Lisas kunskaper under artikelsökandet har varit ovärderliga. Eleverna har hängt i bibblan lika mycket som i klassrummet under lektionerna. Bakom kulisserna sitter också Sara med fler hos Wikimedia helt diskret och följer med, håller koll och hjälper till om något uppstår, oftast utan att jag ens hinner märka det. Jag har däremot sett nya sidor hos flera elever, som överraskat mig genom att gå igång på projektet med liv och lust, trots att det är kämpigt så här på upploppet i trean.

Jag tycker själv att det här var roligt samt att jag fått en ny bild av wikipedia. Förut trodde jag inte att det var vanliga människor som fick sitta och skriva faktatexter såhär

Det sista citatet gör mig så glad! Vi får vara med som medskapare och deltagare! Wikipedia är en community och nu är mina elever del av den! Deras digitala litteracitet har ökat på flera sätt. Källkritik är viktigt, att hitta i informationens snårskog är viktigt, och att vara producent och inte bara konsument är avgörande. Några säger att de kommer fortsätta att skriva på Wikipedia på egen hand. När de kommer till ett universitet som har förstått fördelarna med detta sätt att skriva vet vi vilka de nya ambassadörerna blir.

Och du, om du vill pröva finns det massor att stöd att få: här är en sida där du som lärare kan gå in och titta! Wikipedias träning för pedagoger är bra att hålla sig i!

Maja Larsson, bearbetad av Sara Mörtsell cc by-sa
Maja Larsson, bearbetad av Sara Mörtsell cc by-sa

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *