Etikettarkiv: Wikipedia

Att skriva kulturhistoria på Wikipedia (del 1)

Under läsåret deltar fem elever i år tre på Nacka gymnasium och jag i egenskap av lärare i ett pilotprojekt i Nordiska museets regi i samarbete med Wikimedia utbildning, i kursen gymnasiearbete. Övriga deltagande skolor är Karlfeldtgymnasiet i Avesta, Kristinegymnasiet i Falun, Hagagymnasiet i Norrköping och Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå.

I korthet går projektet ut på att eleverna genom att skriva och utöka befintliga artiklar på Wikipedia inom ramen för sina gymnasiearbeten utvecklar och befäster sina kunskaper och färdigheter inom digital källkritik och informationskunnighet. Källmaterialet tillhandahåller Nordiska museet (arkivet och biblioteket) och det rör sig om ett antal områden under perioden från fattigsverige till folkhemmet. Nordiska har satt ihop flera ämnespaket med olika underrubriker. På detta sätt kommer källmaterialet bli åtkomligt för fler i och med att det blir sökbart på Wikipedia.

Eleverna är nu igång och läser gamla brev, tidningar, böcker m.m. och det hela känns mycket lovande. Som alltid är skolbiblioteket viktigt när det handlar om informationssökning och källkritik, för ett uppslag leder till en fråga och den behöver undersökas i databaser, även när det finns gott om material att tillgå. Vi har nära till Nordiska museet och kan delta i fysiska möten, medan de övriga skolorna får lösa kommunikationen på digital väg, utom på introduktionsdagen där vi alla träffades. GLAM står för Galleries, Libraries, Archives och Museums och kanske inte för glamour, men det känns i alla fall väldigt roligt att få den här möjligheten till samarbeten med aktörer inom andra samhällsfunktioner! Återigen vill jag förstås rekommendera
Wikipedia i utbildning bannerAv Sara Mörtsell (WMSE) (Eget arbete) [CC0], via Wikimedia Commons

Fådda fjädrar i Nacka (wikipediaprojektet, del 5)

Under förra läsåret bloggade jag om mitt wikipediaprojekt.  Eftersom det blev ett lyckat projekt och jag redan hade formulerat mig en hel del anmälde jag det till Nacka kommuns kvalitetspris Fjädern, vilket syftar till att lyfta goda exempel som utvecklar den pedagogiska verksamheten i kommunen.

I slutet av april fick jag reda på att jag vunnit ett av de tio prisen som delas ut för 2015. Under sommaren och hösten skrevs utvecklingsartiklarna och vi fick också i uppdrag att presentera dem med varsin kort film. Det finns många intressanta projekt, och jag ser fram emot att läsa artiklarna som finns på Nackas hemsida. Under våren kommer de publiceras på Skolporten. Därmed når de ju också utanför vår kommun. Här finns min artikel

Mina prispengar går till fortbildning. Redan i nästa vecka åker jag till Amsterdam och hälsar på hos en skola som heter Hyperion Lyceum för att prata digitalt skrivande och förhoppningsvis lite Wikipedia och på sportlovet väntar ett digert program med skolbesök med engelskfokus och lite storytelling i Glasgow. Det är verkligen utvecklande och lärorikt att formulera sig om sin undervisning, och väl värt tiden det tar i anspråk!

 

 

Wikipediaprojektet: sluttampar och reflektioner (del 4)

 

av Giulia_Forsythe CC-BY-2.0
av Giulia_Forsythe CC-BY-2.0

Nu är wikipediaprojektet i mål,om det alls går att säga så när det handlar om en  lärprocess av det här slaget. Hur har det gått då? Två tredjedelar av eleverna har vid det här laget publicerat nya eller utökade artiklar och också utvärderat projektet. Några känner sig inte riktigt färdiga för publicering än av lite olika skäl, men de kommer de göra vad det lider .

Fler bidrag
Sedan det förra wikipediainlägget har de helt nya artiklarna Beta-alanin  8chan  420 (båtmodell) och Ljusarkitektur publicerats. Från så kallade stubbar har artiklarna Arbetstillstånd  Aaron Swartz  Sjöpungar Grätzelsolcell Subvention och Hosta utökats och en ny artikel blev underrubrik till huvudartikeln Träning, Träning i samband med musik.

Ett par dagar efter att artiklarna flyttat ut i artikelrymden är det roligt för skribenterna att se vad som händer med deras artiklar: Dels kan de se statistiken över antal besökare och dels ser de vad som händer i redigeringsväg. Ofta kommer någon okänd (eller känd) person och putsar till en länk eller språket lite grann i all välvilja.

Ett annat sätt att skriva, och att se på processen
En fråga som jag inte ställde i utvärderingen är hur det upplevs att skriva för en stor publik. Vi har diskuterat det i klassrummet och nog är det några som tycker det är lite pirrigt. En elev har valt att skriva en alternativ uppgift, för att hen tycker att det är jobbigt att skriva i Wikipedia. Flera har sagt att det känns märkligt att släppa ifrån sig något som inte är riktigt färdigt (t ex ett par av de som nu vill fila lite till). Ett viss mått av rampfeber förekommer, men också ett stort mått av stolthet när artikeln blir sökbar. De allra flesta har uttryckt glädje över att kunna bidra till upplagsverket de använder varje dag. Det känns meningsfullt, säger många.

Utvärdering
Eleverna som utvärderat är övervägande positiva till sin kunskapsutveckling. Här kommer några citat. Det jag ville veta var vilket mitt nästa steg ska bli, med tanke på det svåra nationella provet i april, och frågorna löd:

  • Hur bedömer du din kunskap att hantera källor: söka, läsa, sammanfatta samt infoga fotnoter?
  • Hur bedömer du din källkritiska kunskap?
  • Hur bedömer du dina kunskaper i att skriva faktatext?

jag tycker jag fått en mycket bättre förståelse över hur wikipedia fungerar och är upplagt, hur man skapar fotnoter och hyperlänkar till andra sidor och källor. jag har lärt mig hur man grundligt granskar sidor för att se vad informationen kommer ifrån och om den är bra nog att använda (källkritik). att skriva en faktatext är inget nytt för en naturare

Det sista underlättar förstås i ett sådant här projekt, och jag har inte heller behövt fokusera så mycket på språk .

Jag har även lärt mig att fotnotens placering spelar stor roll, är den före punkten hör referensen bara till meningen, är den efter sista punkten så är det en referens till hela stycket.

Jag använde mig av Nacka Gymnasiums biblioteks hemsida för att hitta bra databaser som man kan söka inom. En sak jag brukar göra när jag hittat en sida är att klicka vidare på nyckelord om det finns. Lite som att klicka vidare på de länkade orden på wikipedia.

Vikten av ett bra skolbibliotek kan inte nog understrykas!

Med detta projekt tror jag att jag har förbättrat mig i både källhantering och källkritik och även i att skriva faktatext.

Det känns så  bra att se att eleverna märker att lärande ägt rum!

Att använda fotnot är något som jag lärt mig. /…/ Nu har jag inga som helst problem med att använda det och anser att fotnot är den effektivaste och tydligaste formen av källhänvisning som jag någonsin har arbetat med.

Hittills har vi mest arbetat med referat och källa i texten i svenskan. De flesta som läser vidare i naturämnen kommer använda Oxfordsystemet till den här skribentens glädje, gissar jag.

Något annat kring detta som jag lärt mig är att det inte finns dåliga källor, utan alla källor kan vara bra i ett visst syfte.

Det är en intressant aspekt av källkritik som inte så ofta kommer fram och som tål att tänkas på. En dålig källa kan vara den bästa att få syn på källkritiskt tänkande kring.

Jag har läst många artiklar och sett hur andra skriver sina fakta texter så det har jag lärt mig mycket av

När jag besöker konstmuseer i England sitter blåklädda skolbarn i halvcirkel på golvet framför ett verk, med block och färger. Nyckeln till att kunna skriva olika texttyper är läsning av olika texttyper. Självklart kanske, men här finns mycket att tänka på för oss lärare.

Slutligen vill jag säga att jag gillade denna uppgift och rekommenderar dig att göra liknande uppgifter för kommande årskullar. En sak som kan förbättras är informationen hur man löser tekniska svårigheter när man kört fast i det tekniska

Digital litteracitet – det handlar om oss
Ja, jag kommer definitivt göra om detta i framtiden. Det som var svårast för mig var ju att jag inte kunde så mycket mer om själva wiki-redskapet än eleverna när vi började. Det kommer bli betydligt lättare för mig att ge teknisk support nästa gång, men jag kommer ändå inte vilja göra det på egen hand. Jonatans Wikipediakunskaper gav hela projektet styrfart. Lektionerna när han satt i ett hörn och stöttade har var guld! Det är extra roligt att en elev i ettan är ambassadör och expert. Eleverna i trean hyser stor respekt för hans kunskaper och många är de som har fått snabb och effektiv hjälp.

Skolbibliotekets 
Jag har sagt det förr, men det tål att mantras: skolbibliotekarierna Mia, Elisabets och Lisas kunskaper under artikelsökandet har varit ovärderliga. Eleverna har hängt i bibblan lika mycket som i klassrummet under lektionerna. Bakom kulisserna sitter också Sara med fler hos Wikimedia helt diskret och följer med, håller koll och hjälper till om något uppstår, oftast utan att jag ens hinner märka det. Jag har däremot sett nya sidor hos flera elever, som överraskat mig genom att gå igång på projektet med liv och lust, trots att det är kämpigt så här på upploppet i trean.

Jag tycker själv att det här var roligt samt att jag fått en ny bild av wikipedia. Förut trodde jag inte att det var vanliga människor som fick sitta och skriva faktatexter såhär

Det sista citatet gör mig så glad! Vi får vara med som medskapare och deltagare! Wikipedia är en community och nu är mina elever del av den! Deras digitala litteracitet har ökat på flera sätt. Källkritik är viktigt, att hitta i informationens snårskog är viktigt, och att vara producent och inte bara konsument är avgörande. Några säger att de kommer fortsätta att skriva på Wikipedia på egen hand. När de kommer till ett universitet som har förstått fördelarna med detta sätt att skriva vet vi vilka de nya ambassadörerna blir.

Och du, om du vill pröva finns det massor att stöd att få: här är en sida där du som lärare kan gå in och titta! Wikipedias träning för pedagoger är bra att hålla sig i!

Maja Larsson, bearbetad av Sara Mörtsell cc by-sa
Maja Larsson, bearbetad av Sara Mörtsell cc by-sa

 

Vi publicerar! (wikipediaprojektet, del 3)

SkärmklippIdag (eller faktiskt igår, ser jag nu) bidrog mina treor med de första åtta nyskrivna och utökade artiklarna och fler är på väg! På Wikipedias första sida fick artikeln om den tyska fotbollsspelaren Sebastian Rode extra uppmärksamhet under rubriken Visste du att… (t.h) Nu finns nya och utökade artiklar om Antiloper,  PRS Guitars, Flatiron Building, Cuchulainn, GurkhasoldatS&P 500 och  Nacka gymnasium att läsa, fortsätta utöka, putsa lite på (om det behövs) och inte minst att länka till. Artiklar länkar till andra artiklar i ett intrikat nät.

Gick det helt smärtfritt att publicera? Nästan: bara ett litet missöde skedde när en artikel togs bort, men bakom kulisserna agerade wikiambassadören i diskussionsfältet, och texten återställdes. Det återstår att få alla lika skribenter lika välvilligt inställda till att elever bidrar som själva Wikimedia. Grundprincip fyra går att tolka, med hjälp av grundprincip fem…

I övrigt förflöt det hela fint och redan efter en liten stund  lade en f.d. elev genast till en underrubrik på artikeln om Nacka gymnasium, tack vare Twitter. Att skriva på det här sättet är en mycket spännande process och återkopplingen sker på nya sätt. För min bedömning skriver eleverna loggar och en utvärdering, och de har fått feedback när artiklarna är nästan färdiga.

 

 

 

Läget: Wikipediaprojektet (del 2)

Min hjärna har träningsvärk!

Det är mycket att lära sig för både eleverna och mig, inte minst terminologin (se ordmolnet) och handgreppen. Det går framåt med hjälp och stöd av de proffsiga skolbibliotekarierna, Sara, vår onlinevolontär och inte minst Josve05a, wikipediaambassadören som på ett magiskt sätt dyker upp just när någon kört fast för att tålmodigt stötta och komma med viktig information.

Det som har varit lite svårt för några elever har varit att hitta artiklar de vill skriva/bygga vidare på. Det finns massor av så kallade stubbar, som är (knappt) påbörjade artiklar. Många har letat wikipediaartiklar och letat efter bra källor, och samtidigt läst massor. Det är verkligen inte bortkastad tid, utan ganska svettiga  pass i källkritiskt tänkande. Nu är alla igång, och vi fortsätter ett tag till innan vi utvärderar. Eleverna skriver om  berömda byggnader, juridiska, politiska och ekonomiska termer djurarter, myter, personer, medicin, arkitektur, vår skola och mycket mer. Än så länge skrivs det i sandlådorna (där texten inte är sökbar).

Det har sällan varit tydligare för mig än nu att jag lär mig minst lika mycket som eleverna: det som är helt nytt att vi lär oss samma saker av och med varandra. Alltid är det någon som har listat ut något!

Idag har jag laddat upp ordmolnet som illustrerar inlägget. Det är Wikipedias svenska ordlista.Kanske vill också du veta vad avuggling (kanske den roligaste termen) betyder? Kanske nästa steg?

Svenska 3 + Wikipedia = sant (del 1)

By 10_sharing_book_cover.pdf: JayWalsh derivative work: Jmkim dot com (10_sharing_book_cover.pdf) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons
By 10_sharing_book_cover.pdf: JayWalsh derivative work: Jmkim dot com (10_sharing_book_cover.pdf) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons
Nu blir det äntligen ett Wikipediaprojekt för mina elever i kursen Svenska 3! De ska skriva och redigera, bearbeta, söka, värdera och granska. De kommer att läsa mängder av forsknings- och faktatexter och därigenom ges möjlighet att utveckla kunskaper om dessa genrer.  För att det ska bli extra intressant för eleverna väljer jag att öppna för ”egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen”, alltså en öppen ingång vad gäller ämne för artiklarna. Alternativet är styra eleverna mot att skriva om svenskans innehåll: språkhistoria, retorik eller litteraturvetenskap. Det är självklart också möjligt. Huvudsaken är att det blir lärorikt och intressant.

Wikipedias kvalitetskriterier är minst lika tuffa som ämnesplanens, och det finns gott om texter  att inspireras av. Just aspekten kvalitetsförlaga är A och O för att formativ bedömning ska leda framåt, och här har vi ett smörgåsbord att frossa ifrån. Kriterierna är tydliga och synliga på Wikipedia det hoppas jag kommer stötta eleverna och mig, för detta innebär verkligen lärande även för mig, vilket är något jag ivrigt ser fram emot! Som tur är finns en onlinevolontär från Wikimedia i flödet. Jag har också förmånen att ha ett fantastiskt skolbibliotek som, som grädde på moset, förmedlat kontakt med en erfaren elev i min skola som skrivit många wikipediaartiklar och kommer till vår klass och delar med sig! Just detta med att lära sig tillsammans och av varandra är lockar, liksom att få autentiska läsare! Wikipedia används verkligen och eleverna får omsätta kunskaper i den skrivprocess som Wikipedia verkligen utgör.

Men Wikipedias kriterier kan jag väl inte bedöma efter? Om någon blir lite orolig nu intygar jag att min bedömning sker på grundval av ämnesplanen som korresponderar väl med projektet (se nedan om du är svensklärare/intresserad). Det finns förstås andra ämnesplaner som fungerar precis lika bra och går att anpassa till projekt: denna sida är resultatet av ett sådant.

I gymnasiets ämnesplan för Svenska  finns följande fina formuleringar:

Syfte: Undervisningen skall
…/ leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
…/ge eleverna tillfälle att värdera andras /…/ texter samt bearbeta sina egna /…/ och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av /…/ texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen

 

Och för just kursen Svenska 3, under innehåll  står: Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

Kunskaper om språkriktighet i text
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Kunskapskrav (A)
Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart,varierat och över lag välformulerat.